PÉTURS HUD ÄR GJORD AV FISKSKINN - Mareike Timm

Pétur Oddssons hud är till stor del gjord av fiskskinn

Pétur Oddsson fick 66 000 volt genom kroppen och brännskadades svårt. Men en isländsk innovation gjord på fiskavfall räddade hans liv. Nästan en kvadratmeter torskskinn har smält samman med hans egen hud och läkt den. Pétur Oddsson är på väg tillbaka. Samtidigt som fiskskinnsplåstren är på väg ut i världen.

Trots att plattformen befann sig flera meter ifrån högspänningsledningen gick någonting snett och en elektrisk ström på nästan sjuhundra ampere for igenom Pétur Oddssons kropp. Han brändes svårt och fallet från den flera meter höga plattformen orsakade även skador på hans inre organ. Med ambulansflyg fördes Pétur till sjukhuset i Reykjavík samma dag. Samtidigt informerades hans fru, Sigurlín Pétursdóttir, om hur allvarligt läget var.

– Av läkarna på akuten fick jag veta att hans tillstånd var väldigt dåligt. Han hade allvarliga och djupa brännskador på nästan hälften av sin kroppsyta och det var osäkert om han ens skulle överleva, säger hon.

I sextio dagar låg han i respirator på intensivavdelningen. På annandag jul, efter exakt hundra dagar i koma, återfick han slutligen sitt medvetande. Men mycket hade försvunnit. Till en början kände han inte igen sin familj, de var som främlingar för honom. Dagen då olyckan skedde kommer han inte ihåg. Även månaderna innan, som för resten av världen är väldigt tydligt inramade av covid, lockdown och jakt på ett fungerande vaccin, har raderats från hans minne.

– Jag minns först några månader innan olyckan. Men då har jag också pratat med människor. Så, ja, jag vet inte vad jag minns eller vad jag har fått höra. Det är svårt att lista ut. Jag kommer inte ihåg, säger Pétur.

Samtidigt som han opererades körde en medarbetare på företaget Kerecis söderut i sex timmar från Ísafjörður, alltså samma by där olyckan skett, för att komma till Reykjavík. Den värdefulla lasten bestod delvis av skinnet från torsk – en produkt som skulle hjälpa till att rädda Péturs liv.

Nästa morgon användes fiskhuden på Péturs kropp för att täcka hans stora sår. Det var länge ovisst om Pétur skulle klara sig och några gånger var han väldigt nära att dö då han drabbades av återkommande blodinfektioner. Sigurlín fick till och med träffa en präst som förberedde henne inför makens död.

Men Pétur överlevde.

Fiskhudspreparaten som användes, tillsammans med donatorhud från avlidna och hud från hans egna ben, tillverkas av företaget Kerecis, beläget i det lilla samhället Ísafjörður, Péturs och Sigurlíns hemstad. De medicinska produkterna är framtagna av en avfallsprodukt från fiskeindustrin – torskskinn. I flera steg och till viss del för hand bearbetas fiskhuden tills den i slutändan liknar en tunn vit kartongbit som kan appliceras på svårläkta sår.

Guðbjörg Þrastardóttir är produktionschef på Kerecis. Hon berättar att det tar åtta till tio veckor från fiskhud till färdig produkt.

– Produkten läggs i det öppna såret. Kroppens egna friskna celler migrerar då in i fiskskinnet och bildar mänsklig vävnad. På grund av likheten mellan fisk- och människohud tror kroppen att det är en bit mänsklig hud som behöver förstärkas. Så småningom löses fiskskinnet upp och lämnar frisk vävnad. Transplantatet hjälper helt enkelt kroppen att läka sig själv.

Bara ett stenkast från havet, omgivna av fjäll på båda sidor om fjorden, ligger deras produktionsanläggningar. Därifrån ser man fiskebåtarna löpa in i hamnen och hör vågornas slag mot stranden. På denna vindpinade plats, där Norra Ishavet tar sin början, bearbetar 35 anställda i en noggrann process fyrahundra fiskskinn i veckan.

– Vi använder inte några starka kemikalier i vår tillverkning och detta gör att vi kan bibehålla fiskskinnets naturliga struktur och även de naturligt förekommande omega 3-fett-syrorna, berättar Guðbjörg Þrastardóttir.

Studier visar att de fiskhudsbaserade produkterna stöder läkning av kroniska och svårläkta sår och reparerar vävnadsskador. Det finns patienter vars tio, tjugo år gamla sår läkte på några månader genom en behandling med fiskskinnet. I Péturs fall förvandlades hans svåra brännsår till ny hud med hjälp av torskskinnet.

– De använde otroligt mycket fiskskinn på honom, nästan en kvadratmeter, säger Sigurlín.

Någon känsel på de tidigare skadade ställena har han dock inte, och det har varit och är fortfarande en kämpig väg tillbaka till ett fungerande liv. I dag har det gått fyra år sedan olyckan, Pétur minns när det hade gått sju månader. Då hade han träffat en specialist under flera veckor som hjälpte honom att träna svalgmusklerna och lärde honom att äta igen.

– Jag kunde inte äta. I början fick jag maten genom en slang i näsan. Jag minns när jag fick soppa och kunde äta själv för första gången. Det var fantastiskt! Broccolisoppa. Den bästa soppan i hela mitt liv, säger Pétur och skrattar. Även hans kognitiva förmåga verkar ha påverkats av olyckan.

– Det försämrade min kapacitet att komma ihåg och lära mig saker. Jag är inte riktigt lika kapabel att läsa något från ritningar och har svårt att förstå manualer, säger Pétur.

Hans fru säger att även personligheten har förändrats. Läkarna berättade att det händer något i ens hjärna när man utsätts för så mycket el. Att inget kommer bli som det var förr.

– Men om jag tittar på vad som hände så har jag det ganska bra. Jag kommer dock aldrig bli så bra som jag var. Men när man kan äta och sova, gå och klarar sig själv i badrummet, då har man vunnit en hel del. Och då försöker man bara sluta tänka på vad man hade, och i stället på vad man har, säger han samtidigt som vintern sakta kryper ner för fjällen utanför.

– När man kan ta något som annars kastas bort, som kommer från ett rent hav och då gör något sådant som det här – det är bara helt fantastiskt, säger Pétur.

Även i Sverige används den isländska innovationen. Sårcentrum vid Södersjukhuset i Stockholm har behandlat ett hundratal patienter med Kerecis produkter sedan de introducerades för åtta år sedan.

– Vi ser fantastiska resultat, framförallt estetiskt, säger Ami Fagerdahl, operationssjuksköterska.

Samtidigt har patienter i flera fall sluppit en operation vid en så kallad delhudstransplantation, alltså där man vanligtvis tar hud från patientens lår för att applicera det på såret. Då krävs en operation. Vid en sådan behandling skapas dessutom ett nytt sår som ofta leder till stora problem.

– Behandlingen med de här produkterna är en enorm vinst, både för patienten och verksamheten där operationssalen kostar per sekund, säger Ami Fagerdahl.

Inte minst diabetespatienter med kroniska sår på fötter och ben har stor nytta av produkten där den till och med kan förhindra en framtida amputation.

– Produkten ger goda förutsättningar för att läka och det dämpar även inflammation. Vi ser också att patienter har mindre ont när de behandlats med Kerecis, säger Ami Fagerdahl.

För Pétur har fiskskinnet skänkt ett nytt liv och under våren kunde han för första gången delta i det årliga långloppet i längdskidåkning på hemmaplan igen. I hans hemstad Ísafjörður är förhoppningarna också stora att fiskhudstransplantaten så småningom ska göra entré på sjukhusen världen över för att hjälpa fler människor återfå sin livskvalité.

Fakta

Kerecis

• Företagets vd och grundare Fertram Sigurjónsson såg likheter mellan fisk- och människohud när han studerade den isländska torsken för snart femton år sedan.

• Sedan 2009 tillverkar Kerecis sina patenterade sårvårdsprodukter. Företaget har vuxit snabbt och ökat sin omsättning från åtta miljoner dollar under 2019 till 110 miljoner dollar i fjol. Deras största marknad är i dagsläget USA, dit de exporterar över 90 procent av produkterna, men de används även runtom Europa och Asien.

• Då Kerecis använder sig av en biprodukt från fiskeindustrin ökar fångstvärdet på den Islandsfångade torsken med nästan 19 procent, utan att det behöver fångas mer fisk.

• Förra året bearbetades ett ton fiskskinn och produktionen klarar 400 fiskskinn i veckan.

Varför fiskskinn?

• Kerecis tar tillvara fiskskinnets goda egenskaper för sårläkning. Fiskhuden består till en femtedel av kollagen, den viktigaste byggstenen i mänsklig hud. Den innehåller även naturligt förekommande omega 3-fettsyror, som har en antiinflammatorisk verkan och antas påskynda läkningen.

• Det finns liknande produkter på marknaden som framställs från vävnad av gris och ko.

• För att eliminera risken för smittöverföring till människor kräver dessa en mer aggressiv kemisk behandling, vilket tar bort dess naturliga struktur och en del av de önskvärda beståndsdelarna. Däremot finns det inga kända virus som kan överföras mellan kallvattenfiskar och människan. Dessutom är fiskskinn väldigt likt människohud.

Från fisk till färdig produkt

• Företaget använder sig av torsk. Dels för att tillgången är väldigt stabil, då den förekommer året om. Dels för att fiskfabriker avskinnar torsken från början, i och med den säljs utan skinn.

• Torskhuden kommer från norra Islands arktiska vatten och handplockas från två lokala fiskfabriker två gånger i veckan. Sedan processas det i flera steg från tvättning över borttagning av fjäll och proteinstrukturen till torkning, tillskärning och sterilisering.

• Från fiskhud till färdig produkt tar det åtta till tio veckor.

[Published in Swedish newspaper Göteborgs-Posten (2024-12-24)]

The item was added to the cart